Plastskräp som fyller våra hav – det är ett ganska välkänt faktum i dag. Nyhetsartiklar om miljökatastrofen är vanliga, och på sociala medier delas filmer och bilder på djur som fastnat i skräp, på skräpiga stränder och på vågor fyllda med skräp.
Vi drabbas visst
Men det är ju där borta, i andra världsdelar. Där kastar folk plast hur som helst och det inte finns någon fungerande sophantering, kanske du tänker. Det är delvis sant. Problemet är mycket större i andra delar av världen där skräpet, via stora floder, når havet.
Tyvärr är det bara en del av sanningen. Skräpet finns här också. Det visar våra mätningar av skräp på stränder längst Östersjön som under år 2020 i medeltal var 97 skräp per 100 meter.
Johanna Ragnartz
VD
Håll Sverige Rent
60-talets Sjövett: En skräck
På sextiotalet var det nästan kutym att kasta skräp i havet. Det som inte syns – finns inte. Havet betraktades som en soptipp. Det visar inte minst en instruktionsfilm som Sveriges Television producerade då. Filmen Sjövett visar ett skräckscenario i några klipp; från den vackra svenska skärgården i Östersjön med klippor, hav och gamla träbåtar. Scenariot består av en liten vik med fylld med skräp, och speakern säger på tidstypiskt vis att ”om vi inte allvarligt gör något åt nedskräpningen kommer vår vackra skärgård om tio eller tjugo år att se ut så här”. Och sedan kommer det goda rådet; lägg allt ditt skräp i en kartong, lägg i några tunga stenar, gör hål i kartongen och kasta den överbord.
Det är ett föråldrat, absurt råd; ingen skulle väl göra så i dag? Ändå fylls våra hav på med mängder med skräp, hela tiden. Då, på 60-talet, var det mycket papper, idag är det mycket plast. Plasten försvinner inte. Den stannar där, ute i vår vackra skärgård, ute i våra vackra hav. Och ingen städar havet.
Plast och skräp från land
Men hur hamnar skräpet i havet? Det mesta skräpet som hamnar i havet kommer från land, hela 80 procent bedöms komma från landbaserade källor via floder och avlopp. Det är alltså inte enbart sjöfarten som är skyldig, utan det är skräp som hamnat på landbacken som sedan på olika sätt hamnar i våra hav. Och det mesta skräpet är konsumentrelaterat, som förpackningar av olika slag.
Skräp skadar djur i havet
Det finns många negativa konsekvenser av nedskräpning, inte bara miljömässigt utan också socialt och ekonomiskt. Skräp skadar och till och med dödar djur. Vår upplevelse av naturen blir lidande och intäkter för turismnäring och fastighetsägare minskar med skräpiga stränder. Dessutom kostar det stora summor att städa stränderna.
Låt bli att skräpa ner!
Om vi alla tänker en extra gång innan den där lilla plastbiten hamnar på stranden, i skogen eller till och med rakt ned i havet så kan mycket av skräpet stoppas. För oss är egentligen världens enklaste problem att lösa – det är bara att låta bli att skräpa ner. Och varför inte påverka andra genom att bli en Kusträddare – häng med oss och plocka plast på en strand nära dig i vår. Den 7 maj är hela Norden ute och plockar skräp tillsammans på Nordiska Kusträddardagen.
