Under året har en majoritet av riskdagens partier uttalat att de vill verka för att EU stoppar bottentrålningen efter torsk i Östersjön.
Det är välkomna, om än senkomna, beslut då våra politiker snart måste sätta ned foten innan torskbeståndet helt fördärvats. För att östersjötorsken ska få chans att återhämta sig krävs ett gemensamt beslut i EU och vi vill att regeringen vidtar de åtgärder de kan inom ramen för EUs fiskepolitik för att rädda östersjötorsken.
Det blir ett konkret test
Det behövs politisk vilja för att rädda östersjötorsken. Och då behövs ett erkännande den nuvarande fiskepolitiken misslyckats att upprätthålla ett livskraftigt torskbestånd. EU kommission föreslår – för nästa år – en ökning av kvoten för det västra beståndet baserat på en ynka god årsklass och följer inte alls de vetenskapliga råden om kvoten i det östra beståndet. Istället föreslår kommissionen en kvot som är 50 procent högre än vad den samlade vetenskapen anser att beståndet tål! I båda fallen tycker sig Kommissionen ha stöd i fiskepolitiken.
”Den 12 oktober ska regeringen förankra sin ståndpunk i riksdagen”
De politiker som menar allvar med att vilja värna det småskaliga fisket och miljön till havs måste ta till orda. Den 12 oktober ska regeringen förankra sin ståndpunkt i riksdagens EU-nämnd inför fiskeministrarnas möte. Det blir ett konkret test för de partier som före valet deklarerade att de stödjer ett förbud för mot bottentrålning.
Insats för att rädda östersjötorsken
Därutöver bör fiskeministern inför ministermötet ta kontakt med kollegorna i Östersjöländerna för att skapa förutsättningar för ett brett samarbete. Det regionala organet BALTFISH måste också ges politiska direktiv så att Östersjöländerna arbetar tillsammans för att väcka frågan om ett drastiskt minskat fisketryck på torsken. Sverige innehar ordförandeskapet i BALTFISH till juli 2019 så det finns ännu tid att ta rejäla steg för att rädda östersjötorsken.
”Lägg sifferexercisen med fiskekvoterna åt sidan”
Kommissionen och fiskeministrarna måste snarast lägga sifferexercisen med fiskekvoterna åt sidan och istället diskutera konkreta åtgärder för att rädda östersjötorsken. Förvaltningsprocessen styrs idag av annat än viljan att värna om våra gemensamma resurser och det riskerar stå Östersjöländerna dyrt.
Torsken är en toppredator i näringskedjan
Per Morberg, skådespelare och matinspiratör.
Foto: Niklas Nyman
Östersjön – som är ett ungt hav med få fiskarter, där förlusten av en fiskart kan få oanade konsekvenser för hela ekosystemet. Som råvara och matfisk är torsken också unik. Den innehåller goda fetter och nyttiga vitaminer. Och få maträtter är väl så enkla och tacksamma att tillaga som en kokt torskrygg med färskpotatis, skirat smör och slagen pepparrot!
Historien om hur vi är på väg att förlora östersjötorsken är dock inget annat än tragisk. För cirka trettio år sedan kunde östersjöfiskare fånga i genomsnitt 150 000 till 200 000 ton torsk om året. I dag fångas drygt 25 000 ton, en nedgång med nästan 90 procent.
För att rädda östersjötorsken krävs åtgärder på flera områden. Men en sak kan göra i dag som kan få stor betydelse för torskens framtid – att vi slutar bottentråla efter torsk i Östersjön.
