Östersjön är ett av världens mest undersökta hav, ändå är det mycket vi inte vet. Varför är Östersjötorsken så mager? Var leker Ålandstorsken? Hur många olika sillpopulationer finns det i Östersjön? Bristen på viktig kunskap är en av flera orsaker till att Östersjöns fiskpopulationer utvecklas så svagt.
Sedan flera år är det förbjudet att fiska Östersjötorsk och nu minskar sillen drastiskt. Om vi inte gör allt vi kan nu, kan dessa fiskarter snart vara borta, säger Konrad Stralka.
Konrad är VD på stiftelsen BalticWaters som arbetar för ett enda ändamål – havet måste leva.
– Ett levande hav handlar inte bara om havet och dess invånare. Det är en källa till rekreation och livskvalitet, det bidrar till vår matförsörjning och är en viktig pusselbit för att bromsa klimatförändringar, säger Konrad.
Utforskar fiskar i alla levnadsstadier
Laboratoriet blir det första och största i sitt slag i Östersjöregionen – en plats som gör det möjligt att utforska fiskar i alla levnadsstadier – från ägg till vuxen fisk. Utöver forskning ska arbetet på laboratoriet också bidra till att utveckla nya tekniker och metoder för en hållbar landbaserad fiskodling samt stödutsättningar för att hjälpa fisken i havet att återhämta sig. Laboratoriet är öppet för forskare och företag från hela världen som vill arbeta med Östersjöns kallvattenlevande fiskar.
– BalticWaters ambition är att bidra med så mycket ny kunskap som möjligt. Ska vi hitta nya sätt att stärka havets fiskpopulationer, eller lära oss hur vi kan odla fisk på land, så måste kunskap vara tillgänglig för alla. Kunskapsspridning kommer därför vara en central del av vårt arbete, säger Konrad.
Byggstart sker våren 2024 och allt förväntas stå färdig drygt ett år senare. Redan nu har laboratoriet lockat samarbetspartners. Bland annat går Axfood in som långsiktig partner och finansiär.
– Satsningar på forskning är nödvändigt för att kunna trygga en långsiktig och hållbar matförsörjning av fisk från Östersjön även för framtida generationer, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.
Nu väntar en intensiv byggperiod och ett fortsatt arbete med projektansökningar, tillsammans med lärosäten i Norden, för att utveckla nya forskningsprojekt.
– Att etablera den här typen av laboratorium är en resa på outforskade marker. Det kommer vara hårt jobb, men det är det värt. För havet måste leva, avslutar Konrad.
Om fiskforskningslaboratoriet
- Mål: Laboratoriet är en plats som möjliggör ny kunskap om Östersjöns kallvattenlevande fiskarter, vilket i förlängningen främjar Östersjöns biologiska mångfald.
- Plats: Studsvik Tech Park utanför Nyköping
- Kapacitet: I byggnaden kommer det finnas 15 laboratorier som kan hålla fisk i olika levnadsstadier. Totalt kommer det finnas ca 140 bassänger som rymmer ca 300 m3 vatten. Det motsvarar över 1000 fulla badkar.
- Vattensystem: Allt vatten i bassänger och kläckerier cirkulerar i så kallade Recirkulerande Akvatiska System (RAS).
- Driftsättning: Vår/sommar 2025
Fiskforsningslaboratoriet. Vattnet på laboratoriet kommer från Östersjön, renas och skickas sedan in i anläggningen. Vattnets egenskaper justeras i anslutning till varje laboratorium så att det passar de salt-, syre- och temperaturbehov som krävs – till exempel för en lyckad fisklek, eller för att befruktade ägg ska utvecklas till små larver.
Torsk
Historiskt har det i genomsnitt fiskats 150 000 ton torsk per år, men 2019 stod det klart att beståndet kollapsat och sedan dess råder fiskestopp på torsk från östra Östersjön.
Efter årtionden av överfiske och en misslyckad förvaltning har beståndet urholkats. Idag består torskpopulationen av små, magra individer som inte längre fyller samma funktion i ekosystemet.
Sill (eller strömming som den kallas norr om Kalmarsund)
I centrala Östersjön har sillbeståndet minskat med över 80 procent jämfört med 1970-talet. De senaste fyra åren har beståndet minskat med 40 procent, och befinner sig nu på en kritisk nivå. Idag står industrifisket för mer än 90 procent av den svenska fångsten av sill – fångster som processas till fiskmjöl för laxodlingar, mink- och kycklingmat.