Vårda, värna och vädra dina kläder

Ett nytt klädesplagg har i snitt en livstid på drygt två år. Det är ett resursslöseri när massor av plagg dessutom kastas i hushållssoporna.

Samtidigt som vi står inför stora klimatutmaningar och med­vetna konsumenter ifrågasätter snabbmode. Den viktigaste trenden i dag är hållbart mode, samtidigt som över hälften av de textilier som köps i Sverige slängs i soporna efter två år, enligt en omfattande rapport som Svenska miljöinstitutet, IVL, gjort på uppdrag av Naturvårdsverket. Som konsument kan DU göra skillnad och påverka modeindustrin.

Handla smart

Ur miljösynpunkt är det bästa man kan göra att inte köpa nyproducerat. Att förlänga livscykeln på plagg som redan finns är klimatsmart, att producera nytt kräver mycket energi vid tillverkning och transport. Använd plagg som redan finns på marknaden, till exempel genom att köpa begagnat eller att anlita en hyrservice är mer hållbart.  Begagnade kläder från fina gatan kan fyndas på Blocket, Tradera eller på klädbytardagar.

”Till exempel kan man oftast köpa strumpbyxor som är klimatsmarta.”

Flera butiker och designer satsar på både mer miljövänliga material eller jobbar med alternativa affärsmodeller, som till exempel att producera utifrån beställning för att minimera överproduktion.  Frågan om vilka material som är mest miljövänliga är komplex. Textil producerat av fossil, en icke förnybar naturresurs,  börjar så smått försvinna från butikshyllorna och återvunna alternativ fungerar lika bra. Till exempel kan man oftast köpa strumpbyxor som är klimatsmarta. Även cellulosa baserade material som lyocell eller ull är bra miljöval. Ull är lätt att recycla liksom textilier som innehåller ett enda material, så säga försök undvika blandmaterial som kräver mer bearbetning vid återvinning.

Släng inte textil

Det är varken acceptabelt eller långsiktigt hållbart att kläder blir bränsle i kommunala sopanläggningar runt om i Sverige. Kasserade plagg kan istället bli värdefull råvara och hårdvaluta för textilindustrin.  Begagnad textil samlas redan i dag in för att förvandlas till nya material. Än så länge handlar det mesta om att återvunna textilier förvandlas till isoleringsmaterial i bygg- och fordonsindustrin.

”Ge bort till välgörenhet eller sälj vidare och tjäna en slant.”

Vad gör man då med plagg man tröttnat på? Ge bort till välgörenhet eller sälj vidare och tjäna en slant. Eller lämna in till de modekedjor som tar emot textil och ibland premieras man som kund med rabatter. Mycket pekar på att på sikt kommer kanske textil omfattas av producentansvar, det vill säga att tillverkare och butikerna har ansvar för de kläder som släpps ut på marknaden. De ska se till att plaggen samlas in och tas om hand av på ett miljöriktigt sätt.

Det nya svarta är grönt

Men de nya återvunna modematerialen är inte långt borta. Det finns redan i dag tyger som produceras av industriavfall och återvunna material. Att som konsument försöka tyda tvättetiketten och avgöra vilket material som ingår i plagget, eller hur man tvättar bäst, är inte helt lätt. Det saknas bra och enhetliga märkningar som gör det lätt för konsumenter att göra medvetna val bland olika materialblandningar. Sverige ligger i framkant när det gäller forskning om nya och smarta textilier, bland annat på Borås textilhögskola.

Det nya svarta är grönt… Och kanske är den svenska trasmattan en av världens mest klimatsmarta och resurssnåla produkt. Så här kan DU bli klimatsmart.