Svante Axelsson
Nationell samordnare för Fossilfritt Sverige
Foto: Fredrik Hjerling
Sommarens hetta och torka i Sverige och på flera håll i världen blev en konkret påminnelse om vad som är på väg att hända med klimatet. En väckarklocka som har fått allt fler att engagera sig och kräva att samhället ställer om från det beroende av fossila bränslen som ligger bakom den kritiska situation vi nu befinner oss i. En rörelse med skolstrejkande ungdomar och massiva gatuprotester har lyft upp frågan högt på den politiska agendan.
Samtidigt finns det en helt annan oro hos många om vilka kostnader en sådan omställning kommer föra med sig och hur det kommer att påverka ekonomin, livskvaliteten och välfärden. Man kan säga att man är mer rädd för medicinen än för sjukdomen. Denna oro är lika lätt att förstå som oron för klimatförändringar och måste också tas på allvar när den nödvändiga omställningen genomförs.
Världens första land att vara fossilfritt
Det går lyckligtvis att både minska klimatpåverkan och utveckla välfärden samtidigt. Det uttalade målet är att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland. Bara om fossilfriheten förenas med en god ekonomisk utveckling och bättre livskvalitet hos invånarna kommer andra länder att lockas att följa efter. Detta är vår bästa möjlighet att påverka de globala utsläppen.
Klimatarbetet har under många år fördröjts av frågan om hur bördan ska fördelas.
Den förhärskande bilden har länge varit att vägen bort från fossila bränslen är en väg av kostnader och uppoffringar. Klimatarbetet har under många år fördröjts av frågan om hur bördan ska fördelas. I takt med teknikutveckling och genom att världens länder trots allt enats om att begränsa den globala temperaturökningen till under 2 grader med sikte på 1,5 grader så har vägen ändrat karaktär. Företag och politiska ledare, framför allt på lokal och regional nivå, runt om i världen börjar nu se fördelarna med att gå före. Förnybar energi är på fler och fler platser nu billigare än fossila alternativ. Problem med buller, trängsel och luftkvalitet i städerna kan förbättras om antalet bilar och andra fordon som släpper ut avgaser minskar. För företag som kan leverera klimatsmarta lösningar eller produkter med lågt klimatavtryck ser marknaden ljus ut när kraven från både politiker och allmänhet ökar.
Fossilfritt Sverige driver kampen
I Sverige tar industrins branscher, inom ramen för Fossilfritt Sverige, fram sina egna färdplaner för fossilfri konkurrenskraft där de beskriver sina egna planer för att vara klimatneutrala senast år 2045. Men planerna innehåller också krav på politiken att skapa förutsättningar för utsläppsminskningarna. Det handlar till exempel om att staten måste hjälpa till med de stora investeringar som behöver göras nu för att genomföra tekniksprång som kommer bli lönsamma på sikt. Det handlar även om att ställa krav i offentliga upphandlingar så att den mest klimatsmarta tekniken premieras och det handlar om att skapa förutsättningar för storskalig inhemsk produktion av biodrivmedel för såväl vägtrafik som sjöfart och flyg.
Samspel mellan politik och näringsliv
Detta samspel mellan politik och näringsliv med ett gemensamt mål är avgörande för hur vi lyckas. Men det är lika viktigt att samtidigt se till så att inte vissa delar av landet eller befolkningen förlorar på omställningen. De klyftor som redan finns i samhället får inte vidgas av den strukturomvandling vi står inför. Sverige har goda erfarenheter av att hantera strukturomvandlingar som storleksrationaliseringen av jordbruket, nedläggningen av varvsindustrin och omställningen av tekoindustrin.
Genom en klok politik klarade de flesta orter att ge arbetare nya och i många fall bättre jobb inom företag som var mer lönsamma än de som lades ner.
Genom en klok politik klarade de flesta orter att ge arbetare nya och i många fall bättre jobb inom företag som var mer lönsamma än de som lades ner. Vi behöver nu se tydliga jobb- och fortbildningssatsningar i områden som annars drabbas negativt och vi behöver se en aktiv regional och landsbygdspolitik som hanterar de skilda förutsättningarna som finns när det till exempel gäller transporter.
Trenderna bryter ny mark
Dagens strukturomvandling drivs inte bara av kravet på fossilfrihet utan också av digitalisering, automatisering och elektrifiering. Tillsammans kan dessa megatrender modernisera Sverige, göra våra industrier mer konkurrenskraftiga och förbättra välfärden. Men det kräver att vi samtidigt hanterar de problem som uppstår så att alla kan känna sig delaktiga och se en ljusare framtid i ett fossilfritt Sverige.
