Att dela ut mat till hemlösa och vara mentor till utsatta barn är viktigt för Daniel Paris och han använder gärna sitt kändisskap för att inspirera andra till goda gärningar.
Han har blivit känd som bloggare, föreläsare och är bland annat radiopratare i NJR morgonprogram Vakna med NRJ.
– Det är lätt att tro att kändisar bara försöker ”plocka poäng” när de jobbar med välgörenhet. Men det håller jag inte med om alls. Om man kan använda sitt kändisskap till att inspirera till goda gärningar för andra, till mer empati, så tycker jag absolut man ska göra det, förklarar han bestämt.
Kanske jag i min tur kan inspirera någon av mina följare att göra likadant
Som exempel tar han då han själv genom en annans blogg blev inspirerad att börja dela ut mat på julafton till hemlösa, något han själv inte hade tänkt på tidigare. Sedan dess gör han det varje jul.
– Jag tänker att om jag blev inspirerad av henne kanske jag i min tur kan inspirera någon av mina följare att göra likadant.
Och då han genom sina olika sociala kanaler når flera hundratusen följare så kan det ju få en viss effekt.
Blev tidigt engagerad
Han började tidigt att engagera sig i mer folkliga organisationer. Redan som 15-åring började han jobba i receptionen på Friskis&Svettis nära hemmet. Och efter tre år kom han med i styrelsen där, som den yngste någonsin, och satt under en mandatperiod.
– Jag uppskattade verkligen den miljön, det fanns så mycket omtanke och värme och alla brydde sig verkligen om varandra och hur det gick för var och en. Det är en sådan miljö som jag skulle önska att hela världen kunde utvecklas till, konstaterar han.
Under flyktingkrisen fördjupades hans engagemang för utsatta och han började engagera sig i barnfattigdomen i samhället.
– Jag kom in kontakt med utsatta barn genom att min mamma anlitades som tolk i kommunen, och jag blev lite som mentor för en del av dem.
Det han gör som mentor är att bjuda med dem på bio ibland, eller går ut och äter eller fikar.
Det är viktigt att möta dem som en jämlike, som en kompis
– Jag hade själv två äldre syskon som gärna tog med mig när de gjorde olika saker, vilket jag uppskattade mycket, och nu är de lite av mina förebilder i mitt eget engagemang för barnen, berättar Daniel Paris.
Samtidigt förklarar han att man måste vara noga i sitt bemötande tillsammans med barnen, det är lätt hänt att man slår an en ton av att ”tycka synd om” eller att ömka, vilket kan bli helt fel.
– Det är viktigt att möta dem som en jämlike, som en kompis. I det har jag stor hjälp av min utbildning till socionom där jag fick mycket träning i vikten av bemötande.
Använder sociala medier som vägvisare
Han använder också sina sociala kanaler till att rikta in debatten mot frågor han tycker är viktiga, som antimobbning och antirasism.
– Genom att ta upp sådana frågor vill jag visa dels att det inte är ok att bete sig så, men även att det händer flera så att inte en utsatt person ska behöva känna sig helt ensam.
Han berättar bland annat öppet om sin psoriasis, något som i hans barndom ledde till att han kände sig utanför. Han trodde han var ensam i världen om det.
Eftersom det jag gör inte bara är ett jobb, det är en livsstil
– Då fanns ju inte möjligheterna med sociala medier där man kan dela med sig. Så nu hoppas jag att genom att berätta om min egen psoriasis så kan jag visa andra med sjukdomen att de inte är ensamma om den, förklarar han.
Han anser också att de som är lite mer kända, som kanske unga ser upp till och har som förebilder, bör ta sitt ansvar och försöka inspirera till att välja ”den rätta vägen” och undvika mer negativa sammanhang. Ett skäl till det är att han tror att unga lyssnar allt mindre på vuxna och alltmer på andra som exempelvis kändisar.
– Eftersom det jag gör inte bara är ett jobb, det är en livsstil, så kanske jag kan inspirera andra till liknande livsval som att engagera sig för andra, avslutar Daniel Paris.
