En Nod mellan regeringen och civilsamhället

En viktig demokratifunktion är att civilsamhällespolitiken har en tydlig position i samhället. Därför har regeringens och civilsamhällets satsning NOD kommit till för att underlätta samverkan mellan dessa två.

NOD, nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället, ska fungera som en nod för samverkan mellan de två sektorerna. De ska främja samverkan, skapa nätverk för möten och på olika sätt bidra med plattformar för möten mellan parterna.

– Vi vet att det finns många samhällsutmaningar som kräver lösningar där samverkan är en nödvändig komponent. Civilsamhället har alltid tagit ett stort ansvar för olika delar av samhällets uppdrag och utmaningar, berättar NOD:s kanslichef Karin Neuhaus.

Olika roller

Sverige har en lång tradition av ett fritt civilsamhälle som kompletterar det offentliga ifråga om viktiga samhällsfunktioner. Civilsamhället med sin ideologiska grund har ibland större möjligheter att bedriva verksamhet, främst inom de områden där barn och vuxna lever i utsatthet.

Civilsamhället vilar på en annan värdegrund och har en annan ideologi med sig in i organisationen som kompletterar de offentliga verksamheterna.

Om civilsamhället ska kliva in och agera som stöd och hjälp till det offentliga behöver de förutsättningar för det.

Ett fritt och öppet civilsamhälle är en demokratigaranti. Men om civilsamhället ska kliva in och agera som stöd och hjälp till det offentliga behöver de förutsättningar för det. Alla de här utmaningarna kräver samverkan och en strukturerad dialog för att förstå särarten i respektive parts uppdrag. Det är här NOD spelar en viktig roll.

– NOD arbetar med strukturerade möten. Vårt uppdrag är att skapa möten och arenor för dialog. Samarbetsstrukturen spänner över regeringens samtliga politikområden. En stor utmaning är att kunna täcka av alla områden, i princip skulle en sakfråga kunna vara vad som helst om det finns beröringspunkter mellan dessa två parter.

Viktigt att se skillnader

Myndigheter har väldigt tydliga uppdrag från regeringen. De är omgärdade av politik men också ekonomi och resurser. Civilsamhället däremot har möjlighet att arbeta ideologiskt.

– Civilsamhället står på en ideologisk grund utifrån respektive organisations värdegrund. Det händer att en viss organisation har en tydlig inriktning för att sedan byta ut den för att deras medlemmar vill något annat eller att man ändrar sig i en viktig fråga. På det sättet är civilsamhället mer rörligt.

Det är viktigt att båda parter förstår varandras logik. Civilsamhället måste förstå syftet med byråkratiska processer, att det är en garanti för att våra skattepengar används på rätt sätt och att vi hushåller med de resurser som finns.

– Vi ser ibland att vi behöver förmedla förutsättningarna för den offentliga parten, att det behöver vara ordning och reda. Myndigheter kan inte vara fria och spontana, det är viktigt att det finns tydliga regler och ramar för deras verksamhet. Samverkan tar tid och behöver göra det.

En balans

Partsgemensamt forum, PGF, ett forum där civilsamhället och regeringen möts för att diskutera förutsättningarna för civilsamhället, är en av verksamheterna som NOD administrerar. Syftet är att skapa ett kunskapsutbyte som i längden ska bidra till att förbättra förutsättningarna för civilsamhället att verka. Den är omskriven i propositioner som ligger till grund för politiken för det civila samhället. Det är ungefär 20 organisationer som deltar och bredden på dessa är stor. Det är fem möten per år och varje träff har ett specifikt område.

En del av teman uppdagar att man behöver prata mer och då kan vi på NOD ta detta vidare genom våra andra metoder och mötesplatser.

– En del av teman uppdagar att man behöver prata mer och då kan vi på NOD ta detta vidare genom våra andra metoder och mötesplatser. PGF kan också vara en plattform för att upptäcka sakfrågor och politikområden där civilsamhället eller det offentliga vill ha mer samverkan, berättar Mattis Ekestaf, handläggare och administratör för Partsgemensamt forum.

Utmaningen är att balansera mellan viljan att få väldigt konkreta och tydliga resultat och att stå ut med att det inte alltid är konkret och tydligt. Ibland är det dialogen i sig som är det viktiga.

– Vi kan inte alltid sätta upp ett tydligt mål men vi ser att många civilsamhällesaktörer är intresserade av samverkan med det offentliga. Det kan vara en utmaning att finna tid och resurser för att delta i långsiktiga processer, men ett relationsbygge mellan parterna är inte alltid lätt och enkelt, förklarar Karin Neuhaus.  

Viljan finns

Förstår man varandras varandras logik, utmaningar och metoder finns det goda förutsättningar att samverka.

– Vi ser en stor vilja till samverkan, både från myndigheter och civilsamhället. Men man vet inte alltid hur man ska göra. Vi kan erbjuda metoder och nätverk för att konkret kunna komma till skott och göra verksamhet och verkstad.