Vågkraft tar vara på vågornas energi genom en boj som placeras på vattenytan. Bojen ansluts till ett aggregat på havsbotten och genererar på så vis vågkraft som kan distribueras via elnätet.
– En av vågkraftens främsta fördelar är dess långa utnyttjandetid, som gör vågkraften till en ekonomiskt fördelaktig energikälla. En vågkraftanläggning genererar energi mellan uppemot 80 procent av tiden, vilket är betydligt mer än sol- och vindkraftsanläggningar som genererar el mellan 10 och 25 procent av tiden, säger Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet.
Han anser att det inom två år förmodligen finns vågkraftsenergi tillgängligt via elnätet.
– Med tanke på dess många fördelar är vågkraft en energiform med stor framtidspotential, säger Mats Leijon, som för närvarande forskar på material som kan göra vågkraften mer lättillgänglig.
Mindre utrymmeskrävande än vindkraft
En vågkraftsanläggning har en låg ljudnivå jämfört med exempelvis en vindkraftsanläggning och energitätheten är uppemot 1000 gånger högre än exempelvis vindkraft. Vågkraften genereras på anläggningar ute i havet, vilket innebär att de tar betydligt mindre utrymme i anspråk än exempelvis ett vindkraftverk.
Vågkraft är en mycket god investering
Att bygga en vågkraftanläggning kräver en del ingenjörskonst och beräkningar för att generera mesta möjliga energimängd på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. På lång sikt bedömer Mats Leijon dock att vågkraft är en mycket god investering, inte minst eftersom anläggningen kan utvinna stora mängder energi.
Forskning kring vågkraftens miljömässiga aspekter
– Det bedrivs förvånansvärt få vågkraftprojekt runtom i världen. I Europa är Storbritannien det land som för närvarande investerar mest i vågkraftsanläggningar, men Sverige ligger också fram vad gäller kompetens och forskningsprojekt kring den här spännande energiformen. För att öka kommersialiseringsgraden krävs forskningsanslag som ligger i paritet med de som beviljas för vind- och solkraft, säger Mats Leijon.
Det bedrivs förvånansvärt få vågkraftprojekt runtom i världen
På västkusten finns två intressanta satsningar som på olika sätt kan bidra till att föra vågkraften framåt i Sverige och världen. Nordens största forskningsstation för vågkraft finns i Lysekil. Den drivs av Uppsala universitet, här bedrivs flera parallella forskningsprojekt som syftar till att utveckla tekniken och underlätta vågkraftens kommersialisering. Forskning bedrivs bland annat kring vågkraftens miljömässiga, marinbiologiska och marinekologiska aspekter.
Tålig och robust utrustning krävs
I Sotenäs nordväst om Smögen byggs en vågkraftsanläggning som levereras av Seabased och ska drivas av Fortum. Här installeras totalt 420 vågenergiomvandlare som kommer att generera vågkraft ut i elnätet. Anläggningen är unik i sitt slag och har genererat en del uppmärksamhet, såväl nationellt som internationellt.
Målsättningen är att anläggningen årligen ska producera 25 GWh el per år. För att klara av de tuffa och påfrestande väderförhållandena till havs krävs robust och tålig utrustning med lång livslängd. Den utrustning som används i Sotenäs är kostnadseffektiv, tålig och miljövänlig.
