Tung tillverkningsindustri står för en betydande del av de totala utsläppen av koldioxid globalt. Inom svensk stålindustri har man börjat undersöka fossilfria alternativ för att minimera klimatpåverkan men ändå bibehålla lönsamheten.
Vattenfall, LKAB och SSAB har med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten inlett ett projekt för att undersöka om svensk stålindustri kan bli helt fossilfri framöver. Sverige har med sin järnmalm, fossilfria el och moderna industri unika förutsättningar för att lyckas.
– Det här är egentligen mer än ett projekt, de tre aktörerna har tillsammans startat bolaget HYBRIT med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten. Syftet är att minska utsläppen, och från SEI:s sida kommer vi bidra med forskningsstöd i form av system- och policyanalys, säger Måns Nilsson, vd, Stockholm Environment Institute, SEI.
Undersöker hur samhället påverkas
SEI:s uppdrag handlar konkret om att analysera hur projektet kommer att påverka samhället i stort. Bland annat kommer SEI undersöka vilka statliga styrmedel som kan behövas och vilken annan infrastruktur man eventuellt behöver investera i.
– Grundtanken med HYBRIT är att man under ståltillverkningsprocessen ska kunna reducera järnmalmen med hjälp av vätgas istället för med kol och koks som görs i dagsläget, utsläppen kommer då att bestå av H2o, alltså enbart vatten, fortsätter Måns Nilsson.
Så går hållbarhet och lönsamhet hand i hand
HYBRIT är ett världsunikt projekt där man också hoppas att hållbara lösningar och ekonomisk lönsamhet ska gå hand i hand. Enligt beräkningar kommer den totala kostnaden för en fossilfri stålproduktion enbart bli omkring 20 procent högre jämfört med tidigare, vilket enligt Måns Nilsson är väldigt positivt då det är innovativ teknik.
– Ny teknik blir idag snabbt billig, tidigare exempel på det är solceller och batterier. Fler och fler företag blir övertygade om att nya lösningar, ekonomisk lönsamhet och hållbarhetsarbete inte bara är förenliga, utan även en absolut nödvändighet för att bli accepterade av samhället framöver.
En konkurrensfördel
– Likaså kan miljöaspekten bli en konkurrensfördel, många svenska företag är idag nischade inom sina områden och har rykte om sig att tillverka kvalitetsprodukter med begränsat avtryck på samhälle och miljö, avslutar Måns Nilsson.
