Hur kommer det sig att Sverige – som ofta framställas som ett av världen mest miljövänligaste land, är omgivet av ett av världens mest förorenade hav?
Vi har alla sett bilderna. Brinnande skogar. Djur insnurrade, uppstoppade i plast. Fåglar, valar, sköldpaddor, sälar – ja listan kan göras lång. Vad är det vi gör med vårt hav – vår natur? Det som vi alla oavsett politisk färg, kultur, och kön vill ha som vackra bakgrundbilder och upplevelser i oändlig ström på sociala medier. Naturens dragningskraft blir inramningen till sommarlyckan.
Använder havet som en sophög
Vi människor använder havet som en sophög för vår överblivna konsumtion och tömmer havet på dess resurser. När haven når en gräns för hur mycket värme de kan absorbera, så som ökad försurning och algblomning, först då får vi upp ögonen för problemet. Ungefär, först när skogen står i lågor – letar vi febrilt efter lösningar.
Havsmiljön är otroligt hotad
En utmaning är att få en ökad kunskapsspridning om havsmiljön. Både för barn- och ungdomar som för beslutsfattare i näringsliv och politik. Det är lättare att tala till de som redan är övertygade. Men vill vi ändra måste vi nå ut till flera grupper i samhället. Vi må leva i ett ständigt informationsflöde, vilket inte alltid följs åt av kunskap. Å ena sidan sker ökade plattityder och utarmning av kunskap, å andra sidan ett ökat kunskapsdjup som inte når fram till beslutsfattare och medborgare. Vi behöver bygga broar över dessa ytterligheter. Att kommuncera på ett begripligt sätt – som visar handbegripliga verktyg till förändring.
Den privata sektorn bär ansvar
I ett demokratiskt system faller det långsiktiga ansvaret på våra politiker. Att förvalta våra hav för kommande generationer är ett politiskt ansvar som inte kan kompromissas bort. Världens ledare har enats kring Agenda2030, som bland annat sätter upp tydliga mål för en ren havsmiljö.
Fokus ligger nu på att implementera dessa. Här har näringlivet och den privata sektorn en avgörande roll för om vi skall lyckas. Vi behöver tänka nytt kring teknikanvändning, innovationer, och affärsmodeller. Entreprenörer och investerare har stor kunskap som är nödvändig för att bygga och utveckla ett hållbart samhället, som är finansiellt bärkraftigt likaväl som socialt och miljömässigt.
Plasten blir en symbol
De utmaningar som vi har i de globala haven, har vi också i Österjön. Övergödning av kustområden, miljögifter och läkemedlesrester. På senare tid har plaster stått i fokus, mycket för att det är lätt att kommunicera. Folk kan se och relatera till plastproblematiken. Plasten blir därför en symbol för havets övergripande hälsa.
Särskild stora är problemen i innanhaven till exempel Östersjön. Där landbaserad nedsmutsningen når kusten via sjöar och vattendrag. Varje år dumpar vi upp till 13 miljoner ton plast i våra hav, som skadar marina växter och djur och även människors hälsa. Om vi inte agerar nu, kommer vårt missbruk av engångsprodukter – att förstöra våra hav för framtida generationer.
Men det behöver inte se ut som det gör. Människan är problemet, men vi är också lösningen. Vi har idag tekniken och pengarna. Det handlar om att föra ihop dessa krafter med politisk vilja.
Vi måste förstå att det är allvar
Samtidigt måste vi fundamentalt förändra hur vi tänker kring nyttjandet av plast. Vi måste sluta behandla det som ett material som vi bara kan kasta bort omedelbart efter användning. Som en del av denna förändring behöver regeringar vidta åtgärder. Upplysta konsumeter och medborare kan påverka marknaden som är lättföränderlig.
Det sätt på vilket vi har utformat hela vår globala ekonomi behöver ändras i grunden. Den linjära modellen har föråldrats, där produktionen baseras på att produker är avsedda att kastas bort omedelbart efter användning – efter några sekunder. Här är näringslivet en av våra viktigaste partners. Där vi inte tar från naturen och ger tillbaka smutsigt, utan där vi lånar och ger tillbaka i bättre och renare form.
Vi kan rädda haven tillsammans
Vi har chansen att ställa om, tillsammans med ett innovativt näringsliv, politisk vilja och medborgarnas röst och engagemang. Här skulle Sverige som utgörs av ett innovativt näringsliv, stor kompetens, och resurser kunna vända utvecklingen i Österjön. Finns den politiska viljan att sätta vår viktigaste naturresurs, vår närmaste granne, vårt innanhav, på den politiska dagordningen?
