PFAS utgör ett av de största kemiska hoten mot den svenska dricksvattenförsörjningen.
– Det är vår generations ansvar att stoppa flödet av PFAS till våra vattenmiljöer, säger Herman Carr, projektledare på Länsstyrelsen i Stockholm.
PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp mycket giftiga kemikalier. Sedan 50-talet har PFAS använts i brandskum, impregneringsmedel för textilier, rengöringsprodukter, elektronik, skidvalla och mycket annat. Sammanlagt finns det ungefär 3 000 olika PFAS-ämnen. Det räcker att mycket små halter av ett PFAS-ämne läcker ut i vattenmiljön för att de tillåtna halterna ska överskridas, förklarar Herman Carr.
Herman Carr
Dr naturvetenskap, Vattenutredare Länsstyrelsen Stockholm
– De här ämnena lagras i naturen och i kroppen. Det försvinner liksom inte. Vi har redan idag fisk som inte är lämplig att äta för att den innehåller för höga halter PFAS.
Herman Carr arbetar med att sammanställa data och kunskap om PFAS i Stockholms vatten. Länsstyrelsen deltar i det EU-finansierade projektet LIFE IP Rich Waters och har på så sätt kunnat utöka mätningarna och sammanställa data om PFAS. Nu vet man mer om utbredning och omfattning och har gått vidare och spåra källorna. I förlängningen är målet att kunna förhindra att PFAS hamnar i vattnet.
– Att identifiera källor till utsläpp av PFAS kan liknas vid ett detektivarbete. Vissa utsläppskällor är kända, andra är nya. Vi vet till exempel att de största, kända källorna är gamla brandövningsplatser, som vid Arlanda flygplats.
Utmaning för vattenverken
PFAS är ett stort samhällsproblem som medför kostnader i många led. Vid årsskiftet inför EU gränsvärden för PFAS i både livsmedel och dricksvatten. Det kommer att innebära problem för vattenverkens arbete med att rena dricksvatten. Även vattenförvaltningen kommer att skärpa sina gränsvärden för PFAS i vattenmiljön.
– Mycket är vunnet, menar Herman Carr, om vi kan rena vattnet vid de stora, kända utsläppskällorna. Det är betydligt mer resurseffektivt att genomföra PFAS-rening vid källan än på reningsverken. Samtidigt behövs mer pengar för att kunna sanera gamla industrier och andra verksamheter som fortfarande släpper ut PFAS i vårt vatten.
– Där det finns PFAS, exempelvis i deponier eller i dagvatten från industriområden, finns det troligen även andra miljögifter. Då kan vi åtgärda flera miljöproblem på samma gång, säger han.
Projekt i länen runt Mälaren
LIFE IP Rich Waters genomförs i samtliga län runt Mälaren och pågår till 2025. Förhoppningen är man genom projektet kan bringa mer klarhet i PFAS-situationen i regionen och även generera ökad uppmärksamhet och kunskap kring PFAS-frågan i allmänhet.
