Maria Moustakakis fick idén till reportage-sajten Regnbågsfamiljen i samband med att hon och hennes sambo startade sin resa till att bilda familj. Sajten är ett känslomässigt komplement till alla hårda fakta som finns på nätet om olika sätt att skaffa barn.
Ett försök till en hjälpande hand
När Maria och hennes sambo Elin skulle bilda familj tyckte de att det var svårt att hitta en heltäckande bild. Det fanns mycket information om det praktiska kring att bli gravid men väldigt lite om den känslomässiga påfrestningen. Hon började därför skissa på en bok om olika vägar till att bilda familj.
Snart insåg hon att det var just med fokus på andras berättelser och upplevelser som hon kunde fylla ett hål bland all annan information.
En sajt med fokus på människan
Därför stöptes bokidén om till en levande reportage-sajt, främst i poddformat, med flera familjers berättelser som hela tiden fylls på med nya insikter och erfarenheter.
– RFSL har mycket bra information om det praktiska under initiativet HBTQ-familjer medan vi sätter fokus på människors öden och kan på så sätt ge färg till det vi upplever, vilket många tidigare saknat, säger Maria Moustakakis, grundare av Regnbågsfamiljen.se.
Vägen var inte spikrak
Hennes egen väg till barn var en bergochdalbana. Hon och hennes sambo Elin valde att gå via landstinget för att bilda familj. Det tog lång tid, först fick de stå i kö i två år och sedan tog det ytterligare tre år innan stickan visade plus. 2014 föddes deras son och med så kallade syskonförsök som de betalade för själva föddes deras dotter 2017. Att bli gravid en andra gång var också svårt, till slut bestämde de sig för att byta hormon-behandling och då gick det – äntligen.
– Det var såklart tufft och jobbigt för oss under alla år av försök, men vi har aldrig blivit bemötta dåligt av vården. Elin har alltid blivit bemött som lika mycket förälder som jag under alla besök, säger Maria Moustakakis.
Dags för en tankeställare
På ett informationsmöte inför förlossningen sa däremot kursledaren ”pappan” hela tiden istället för ”partnern” vilket såklart var exkluderande.
– Det är viktigt att inte ta för givet att alla familjer ser likadana ut, säger hon.
